Tankar kring LPo:s framtid

[Anonym]

Inför det extra årsmötet i Luleå har jag till styrelsen framfört följande tankar:

Tankar kring Lpo:s framtid.

LPo (Egentligen Landsbygdsdemokraterna) startades våren 2010 som en följd av att inget av de politiska partierna brydde sig om att föra landsbygdens talan. Detta förhållande hade rått sedan 2006. Dessförinnan får det väl anses att Centern ändå i någon mån försökt företräda landsbygden. Dock med den balansgången att man även var tvungen att ta hänsyn till den ökade andelen storstadsväljare (Stureplanscentern mfl.) som man dragit till sig genom att profilera sig som det mest liberala partiet av alla partier och även tonat ner sin landsbygdsprofil.

Så kom man då med i alliansregeringen 2006 och kunde inte längre driva oppositionspolitik, utan var tvungen att anpassa sig till övriga allianspartier samt hålla sig till de ekonomiska ramar som Anders Borg angav. C blev då en del av den etablerade makten som vi gav skulden för en havererad landsbygdspolitik och som medförde bildandet av LPo.

Genom valutgången har vi på många sätt förts tillbaka till tiden före 2006. C är inte längre i någon maktposition utan Annie Lööf försöker nu framstå som den ledande oppositionspolitikern. Alliansen finns inte längre och man behöver inte längre ta hänsyn till vad övriga partier tycker. Centern kan driva sina frågor. De kan komma med populistiska utspel utan att behöva ta ansvar för de ekonomiska konsekvenserna. Efter att M försvagats genom att bli av med sina mest framstående profiler – Reinfeldt och Borg – så har ju Annie en ökad möjlighet att lyckas i denna profilering. Vi kan nog förvänta oss att C kommer att driva landsbygdsfrågor på ett intensivare sätt nu än tidigare.

Detta påverkar i högsta grad även LPo. Vi är ju också ett oppositionsparti – låt vara oberoende. Tidigare var vi i opposition mot alliansregeringens landsbygdspolitik. Nu blir vi i opposition mot den rödgröna regeringens politik. En politik som vi ännu inte vet så mycket om.

Vi kommer således att vara ett oppositionsparti vid sidan om Centern. Detta gör vår roll svårare – mycket svårare. För att motivera vår existens måste vi hitta frågor som markant skiljer sig från Centern. Annars kommer vi inte att få några röster. C har större ekonomiska resurser och en stor stab att duktiga politiker och sakkunniga i olika frågor. Så vi måste hitta en profil som skiljer sig från Centern. Vi måste framstå som mer landsbygdsvänliga än C. Vi måste identifiera frågor där Centerns politik inte överensstämmer med vad folk på landsbygden tycker och vi måste driva dessa frågor – även om de inte är av ren landsbygdskaraktär. Vilka dessa frågor är blir den viktigaste uppgiften för mötet i Luleå. C är knappast vår huvudmotståndare – däremot vår huvudkonkurrent eftersom vi slåss om samma väljare – en viss skillnad….

Den stora skillnaden framgår genom vår tydliga ideologi. Att vi vill att fler människor skall kunna bo, verka och få sin försörjning på landsbygden. Centerns ideologi är mera flummig: Var det ”socialliberal” eller ”ekohuman” som var den senaste versionen? Och vem förstår skillnaden?

Vårt bästa argument mot Centerns trovärdighet i landsbygdsfrågor torde vara: Varför genomförde ni inte detta när ni satt i regeringsställning? Vad skall få oss att lita på er nu?

Vilka frågor kan jag komma på som vi bör driva och som skiljer sig från C?

1.Landsbygdsväljarna torde i allmänhet vara mera konservativa än vad Centerns ytterst liberala hållning i olika frågor anger. Även om fri invandring, slopad skolplikt, månggifte etc. slopats från C:s partiprogram så visar detta ändå vilka frågor som varit uppe till behandling. Vi bör avhålla oss från denna liberala linjen.
2.Rovdjurspolitiken. Här kommer säkert C att föreslå mera landsbygdsanpassade jaktregler men torde aldrig ansluta sig till vår partilinje – ingen frilevande varg.

3.Drogpolitiken. Här verkar C ha alltför många drogliberaler för att ansluta sig till vår linje om nolltolerans och ….. (hittade inte skrivningen från Pia-Maria???)
4.Invandringen. Här finns krafter inom C som förespråkar en mera restriktiv invandring men jag tror inte man kommer att frångå sin liberala linje. Här menar jag att LPo bör anta en mera restriktiv hållning och därigenom bli ett alternativ till dem som i dag röstar på SD. Lpo kan dock aldrig anklagas för en rasistisk bakgrund utan vår politik bygger enbart på praktiska hänsyn och en rimlig jämförelse med andra EU-länder. Jag har skrivit ett särskilt inlägg i frågan…..
5.EU-frågorna. Om vi inte kan omförhandla eller lämna EU så måste vi ändå hitta modeller som stöttar landsbygden och svenska intressen. C är här klart marknadsliberalt utan reservationer……
6.Energipolitiken. Här har vi ju vår vindkraftspolicy. Denna bör kompletteras med en policy om energigrödor, flis etc. Men i övrigt? Vill vi bygga ut fler älvar?? Vill vi riva små kraftstationer som hindrar fiskens vandring? Vill vi ha kärnkraft eller inte? Och vad vill egentligen C i denna svåra fråga ifall vi skulle anta en motsatt position…..
7.En ny fråga som dök upp på Staffan Danielssons C-sida. Rätten till vår egen död. Skall svårt sjuka människor ha rätt att begära dödshjälp. Inget parti vågar ta i frågan. C har enl. uppgift en läkare i partiledningen som vägrar diskutera frågan. Något för oss? Ingen renodlad landsbygdsfråga men jag tror människor på landsbygden har en mera naturlig syn på såväl livet som döden….
8.Vardagsbrottsligheten. Här har jag skrivit ett särskilt inlägg om hur vi skulle kunna ”sticka ut” och anta en linje som jag tror många på landsbygden delar….
9.Jag vill återinföra krav på någon typ av förvärvstillstånd för jord- och skogsbruksfastigheter. Marknadspriset på jord- och skogsbruksfastigheter skall avgöras i konkurrens endast mellan människor som bor i kommunen – eller intilliggande kommun – eller som kan ställa garantier för att de avser att flytta till den försålda fastigheten. Detta skulle kraftigt sänka fastighetspriserna men samtidigt göra det möjligt för fler människor med normala landsbygdsinkomster att förvärva dessa fastigheter och bosätta sig där. Det skulle också underlätta för generationsväxlingar. Det skulle bli billigare för den som vill överta och bruka en gård när han/hon inte behöver lösa ut sina syskon till orimliga överpriser. Fastighetspriserna skulle mera komma att överensstämma med brukningsvärdet. Man skall inte behöva tillskjuta pengar från annat arbete för att finansiera jordbruks- eller skogsbruksdelen av köpeskillingen. Det finns ingen anledning att låta människor som aldrig haft för avsikt att bosätta sig på orten att få vara med och trissa upp priserna för dem som vill bo där…..
10.Fyll på annat där vi kan skilja oss från Centern……
11.?????

2014-11-03

Arne Gunnarsson

[Anonym]

Jag är också fd C-medlem, men anser att det viktigaste är inte att LPo ska anstränga sig att särskilja sig från C.
Kör LPo på i den inslagna vägen mer eller mindre, är som jag ser det skillnaden betydande till dagens C som helhet ändå.

Jag brukar personligen nöja mig med att säga till mina vänner som är C-sympatisörer att visst är jag för en personlig frihet, men inte till priset av betydande samhällsoro och där de i samhället med bristande fortbildning och plånbok lämnas helt till sig själva.
För det är det som är Cs hållning, som jag ser det, i grunden i tex livsmedelsfrågan, migration och alkohol (I ”Cufs/Timbro-sympatisörer” fall tom Cannabis).

För övrigt så ser jag krasst inte framför mig några större sympatisör-strömmar från dagens C till LPo, då tror jag mer på att bearbeta potentiella Lpo-sympatisörer inom S, M och Sd framförallt.

[Danny Braat]

Ja riksdagsvalet var ju en katastrof. Lokalt däremot gick det ju bättre. Det beror nog på att många av LPo:s politik handlar om sådant som egentligen är kommunala frågor, som tex trygghet och service på landsbygden. Jag tror man måste bredda partiprogrammet och tänka mera strategiskt genom att tex inrikta sig på vissa målgrupper. En sådan är pensionärer som ofta har starka band till landsbygden. Även de som inte bor på landsbygden (som tex jag själv) har minnen från barndomen och ett hjärta som fortfarande klappar för landsbygden. Därför borde LPo ta upp saker som höjd pension, lägre skatt för pensionärer, fler äldreboenden och 55+ lägenheter mm. Pensionärer är en stor grupp som kan ge många röster i kommande val.
En annan grupp är småföretag som finns på landsbygden. Det är här jobb kan skapas så att fler får möjlighet att bo och arbeta på landsbygden. Här finns många frågor som partiet kan ta tag i som tex sänkta arbetsgivaravgifter, minskat sjuklöneansvar, minskat regelkrångel mm. Det måste också bli enklare att distribuera och sälja närproducerade produkter.

[Anonym]

Beträffande reglering av anförskaffande av fastigheter så lever vi i ett fritt land och ska så förbli. Den kapitalistiska kannibalism som har präglat gårdarna under hela efterkrigstiden har lett till landsbygdens förfall är vad man kan förvänta sig när en lantbrukare (individ / juridisk person / egen företagare) köper upp angränsande gård för att även bruka dess mark. Utökar visserligen sin egen verksamhet men kapar bort en annan. Alltså tappar denne i demokratisk påverkan och det resultatet ser vi i samhället idag. Om detta skett på grund av bristande lönsamhet så är det fel att köpa mer av samma sak i företaget jordbruket, rätt lösning hade alltså varit att hitta en bisyssla, något tredje ben att stå på. Men detta är böndernas egna intresseorganisations heliga uppgift att styra upp, inte politikers. Resultatet ser vi idag och 75% har röda siffror, 1% är nöjda

Vilka är de 1%? Icke jag iallafall!

[Anonym]

Vi måste hålla andan nu för räntan är nere på 0% och minsta lilla fis i fel riktning kan få hela samhällsekonomin att rasa, även etablerade media pratar om en tredje dipp i finanskrisen och nu till råga på allt är det nån som nosar på våra gränser.

[Anonym]

Jag tycker att punkt 9 är något att fundera vidare på.
Hur kan man försöka påverka så att avfolkningen i alla fall inte beror på icke tillgängliga smågårdar?
Regler för avstyckning? Miniminivå på areal?
Krav på boende?
Förhöjt grundavdrag ett visst antal år?

Under många år har det ju från statligt håll styrts mot centralisering och expansion. Inom alla områden. Och nu visar sig de negativa effekterna överallt i samhället. Trots detta fortsätter man förespråka centralisering och expansion.

En annan punkt som kanske skulle kunna finnas med är vilka möjligheterna är att påverka bankernas utlåningsräntor och räntegapet Med tanke på de stora vinster som genereras i bankvärlden och de stora skulder som finns i Sveriges hushåll är ju det ju helt snett.
Min reflektion över de senaste diskussionerna om amorteringskrav för nya lån och inga större räntesänkningar från bankernas håll är:
Vilka möjligheter finns det att ställa krav på banker att för befintliga lån omvandla del av räntan till amortering?
Ett exempel på hur det skulle kunna vara: om någon betalar 5% i ränta för närvarande så omvandlas detta till 3% ränta och 2% amortering.
Skulden minskar men inte belastningen på hushållet.

[Anonym]

Michael – jag har också funderat över någon typ av förbud att slå samman gårdar som mycket väl skulle kunna fungera som deltidsjordbruk/skogsbruk. Det får ju inte bli så att människor som vill ut på landet och ”odla sin själ” inte kan göra det, eftersom det inte finns några små gårdar kvar att köpa. Och helt riktigt är det så att om vi bara stänger ute ”stadsborna” från att köpa upp fastigheter så sjunker priset och det blir än mer intressant för en granne att köpa. Så visst – det skulle inte heller bli bra…Vår ideologi vill ju att ”fler människor skall kunna bo och få sin försörjning på landet. Så det är bättre med två familjer på två små gårdar och med kompletterande försörjning från annan verksamhet än en enda familj som kan leva på sin sammanslagna gård. Men LRF har ju hävdat att får man inte göra så, så kommer INGEN att kunna leva där….

[Författare]

Inlägg