Äldreomsorg och skola samt vinster i välfärden!

[Pia-Maria Johansson]

VÄLFÄRD- Gemensamt finansierad välfärd är en viktigt i ett demokratiskt samhälle
Nedan har jag spaltat lite tankar om vår välfärd. PUNKTERNA anger de ställningstagande jag tycker LPo borde ta.
Barn och skola
Vi ser idag att allt fler barnverksamheter och byskolor läggs ner och barn tvingas åka buss till centralorten, orsaken sägs vara ekonomin i kommunen. Vi i Landsbygdspartiet menar att utan detta kvävs landsbygden och skapar en konflikt mellan stad och land. Idag ser vi även en tendens till att allt omvandlas till förskolor och därmed anställs endast förskolelärare. För små barn är omsorgsbehovet viktigt vilket, liksom att det inte finns för många vuxna runt dem. Det styrks i flera forskningsrapporter.
I takt med att förskolor flyttar från landsort in till staden åsido sätts detta, då det också finns en tendens att söka samordningsvinster i stora förskolor med personal, vilket innebär fler avdelningar per förskola
• Som alternativ kan fler barnomsorgsformerna ska användas i kommunerna, både dagmammor, pedagogisk omsorg och förskolor för att matcha olika barn och föräldrars behov.

Ofta kan man se ett mönster i hur en liten ort försvinner, först läggs skolan och barnomsorgen ner och därefter affären, resten faller av sig själv när det inte finns förutsättningar att bo kvar.
• Förskolor och skolor på landsbygden ska finnas kvar så länge invånarna upplever att de fyller en funktion, en konsekvensutredning ska alltid göras innan nerläggning i dialog med invånarna.
• Omvänd skolskjuts, vilket innebär att likväl som barn från landsbygden erbjuds plats i staden kan barn från staden erbjudas plats i skolor på landsbygden i kommunen.
• Klasserna ska vara mindre i de lägre årskurserna utifrån att barnen här ska ges ett större individuellt stöd än som sker idag för att försäkra att barnen behärskar svenska och matematik.
• Undervisningen ska även ha tydliga mål och delmål för resp barn som utvärderas. Undervisningen ska även inkludera olika typer av läxläsning för att barnen ska få kunskap om detta utifrån sitt individuella lärande. (Finland har detta)

Ovanstående är motioner inom barnomsorg och skola som årsmötet ställt sig bakom så till vida att man uttryckt att detta är en viljeinriktning man vill jobba för

Äldreomsorgen
Som anhörig är det ofta smärtsamt att se när en äldre närstående insjuknar. Då ska man kunna vara trygg med att det finns en god omsorg med hög kvalitet och tillräcklig och utbildad personal. Personalen ska kontinuerlig erhålla adekvat utbildning. Antalet personal som möter våra gamla och hjälpbehövande ska vara begränsade och finnas decentraliserade. De anhöriga ska känna sig sedda och deras önskemål tillmötesgås så långt som det är möjligt. Det ska finnas äldreomsorg med olika inriktningar. Önskemål om vårdpersonalens språkkunskaper ska tillgodoses. Utvärderingsbara mål och kriterier är en rättvisefråga. Utvärderingsbara mål och kriterier inom alla kommunala verksamheter samt de som upphandlas via LO
Teknikutveckling kan effektivisera och vara till hjälp, men också skapa distansering mellan hjälpare och hjälpbehövande.
• Landsbygdspartiet oberoende ska vara positiv till teknikutveckling, men ej utveckling som avvecklar mänsklig kontakt.
• Inom omsorgerna vill vi även se en differentierad målgrupp som har olika behov (äldre demenspatienter, demens bland de yngre målgrupperna, LSS omsorgerna, samt traditionellt omsorgsbehov utifrån att krafterna tryter) varför vi i framtiden behöver specialisera personalen inom omsorgerna för att bäst kunna möta olika målgruppers behov.
• Frivilliga insatser inom omsorgerna ska möjliggöras för att komplettera en hög kvalitet, men inte ersätta en hög kvalitet eller personal.
Vinster i välfärden
Tjänster i välfärden (sk mjuka tjänster) som är finansierade av skattemedel men som ligger på entreprenad ska ha begränsade vinster vilket kan ske på olika sätt. Här kan Sverige både titta på Norge och Italien för att utveckla ett fungerande system anpassat till Svenska förhållanden. Alla ska kunna lita på kvaliteten och tryggheten i omsorgen, oavsett vem som utför den. Att plocka ut stora vinster på skattebetalarnas bekostnad ska begränsas. Däremot måste investeringar i rörelsen som gynnar kompetensutvecklig och därmed bidrar till ökad kvalitet för målgruppen vara möjlig.

Tankar om skolans ägande
Idag ser kompetensen olika ut på Svenska skolor. Det är inte acceptabelt. Vi borde ifrågasätta om kommunen ensam skall vara huvudman för skolan. Skolor ska oavsett kommunens ekonomi ska ha en hög kompetens bland sina lärare. Endast genom att ha ett helikopterperspektiv kan detta ske.
Därför tror jag att just kompetensutvecklingen och ansvaret för denna ska vara statlig.

• Kommunen driver skolan organisatoriskt då det kommer att innebära en större flexibilitet och närhet till beslut
• Staten ansvarar för kompetensutvecklingen, inkluderat den kompensation som resursminskningar kan leda till periodiskt vid utbildningar

• Detta ämne redigerades för 11 år, 8 månader sedan av Pia-Maria Johansson.

[Anonym]

I princip håller jag med Pia-Maria om kompetens. Men det har kommit så många formella krav som gör det svårt att driva skola på små orter. Det skall finnas behöriga lärare i alla ämnen…Det räcker inte att en lärare själv är tillräckligt duktig i t.ex. Engelska för att få förmedla kunskap till årskull 5 o 6…. Han måste vara behörig… Det räcker inte om en kvinna uppfostrat 5 barn själv – hon saknar ändå den grundläggande utbildningen för att få jobba på dagis…..En duktig hantverkare som gör de mest fantastiska slöjdalster får inte bli slöjdlärare….
Nu låter jag lika gammal som jag är, men samhället förlitar sig för mycket på papperskompetens och för litet på erfarenhet.

[Anonym]

En möjlighet är lärarassistenter. Att öppna upp för fler sådana tjänster skulle kunna göra lärarledda lektioner mer effektiva.

Det tas också upp skolskjuts. Något som jag har negativa erfarenheter av är hänvisning till av- och påstigningsplats för mindre barn.
Det blir allt längre att gå för barnen. Samtidigt som trafikhastigheten har ökat, vägrenarna försvunnit och dikena blivit allt djupare. Det finns inga riktiga definitioner om vad som är trafiksäkert/säkert för barnen. Verkar vara godtyckligt och varierar från kommun till kommun.

Jag tycker det skulle kunna tillkomma generösare regler vinterhalvåret då det är mörkt och snö gör det ännu osäkrare att gå på vägen.

I några kommuner förekommer detta och innebär tex fler stopp som gör att barn inte behöver gå vissa sträckor eller gå en kortare, säkrare sträcka. Alltså flexibilitet för att öka säkerheten för barnen.

[Claes Littorin]

Jag har en liten idé angående vinster i välfärden:

De första 5 åren får ett företag inte plocka ut vinst ur ”välfärdsbolag”.
År 6 får man plocka ut vinsten för första året, år 7 får man plocka ut vinsten för år 2, år 8 vinsten för år 3, osv. Kanske inte genomförbart, eller också är det så enkelt att det skulle fungera?

Med detta system så slipper vi kortsiktighet. Ansvarsfulla, långsiktigt satsande företag, ges både möjlighet att starta och driva företag, samt plocka ut vinst om man gör ett bra jobb.

Det är mkt osmakligt att riskkapitalbolag i skatteparadis driver välfärdsbolag med vinstsyfte och detta bör försvåras/omöjliggöras. Men att ansvarsfulla, duktiga företagare ska ges möjlighet tycker jag enbart är positivt, om styrningar och upphandlingar sköts på rätt sätt.

[Anonym]

När det gäller vinster i välfärden så lutar jag starkt åt att den ska begränsas/beskäras. Ja det är klart man kan få tjäna pengar här i världen, men ALLT behöver man inte tjäna pengar på eller drivas i vinstintresse. Ur en opinionvinkelssynpunkt så verkar opinionen vara starkt mot att ta ut vinster i välfärden när man lyfter fram just denna fråga (60% mot i jämförelse med 16% för enligt SOM institutets undersökning 2013). Vinsterna är iofs inte allt. Det värsta är ju när de gör konkurs och t.ex. lämnar barn och ungdomar vind för våg. Då ska de helt plötsligt in i en kommunal underdimensionerad verksamhet. Vet inte om samma hänt inom äldreomsorg, men dilemmat blir ju detsamma om bolag går i konkurs även där. Var ska alla nya platser hittas över en natt?

[KE]

Så här skrev jag på annat ställe:
Välfärdsvinster.
Som bekant är det vänstern som reagerat och tyvärr fått gehör. Vinster är dåligt för vänstern, dock inte förluster. Men det är också vänsterns syn, de hatar rika men älskar fattiga vilket naturligtvis gör oss alla fattigare om de får bestämma. Privata alternativ är bra för det är just ett alternativ som det offentliga kan jämföras med som därför kan göras effektivare. Strikta och tydliga regelverk ska dock gälla för båda formerna av vård.

Tillägg. För detta område gäller som för de flesta andra att ekonomin styr, i detta fall är det ett kommunalt ansvarsområde. Kanske kan lindringar för glesbygdskommuner när det gäller kraven på kommunerna införas. Det kommunala utjämningssystemet, statliga bidrag, och eventuell finansiering som LPo redan har i programmet har stor betydelse.

Men återigen. Vinster är företags drivkraft, utan företag ingen välfärd alls. Att det sköts inom offentlig sektor garanterar på inget vis att det sköts på bästa sätt. Då blir det endast mer eller mindre dyrt, det är det enda vi då får läsa i tidningarna och att budgeten inte går ihop och att ”vi måste spara”.

I alla sammanhang får vi inte glömma att Sverige är ett exportberoende land. Vi måste ha regler som gör det möjligt för våra exportföretag (nuvarande och nya) att konkurrera på världsmarknaden. Det gäller på stad och land. I den världen lever vi och därför kommer en harmonisering med övriga länder att ske. Vi kommer Sverige inte att ha råd att hålla oss med avsevärt bättre välfärd och skola än andra länder. Det gäller att vara effektiva på alla plan. Sverige är idag fattigare än tidigare, det såg vi tydligt i ubåtskampen.

Alltså. Det krävs finansieringslösningar på varje förslag vi presenterar.

[Pia-Maria Johansson]

Jag tycker det skulle kunna tillkomma generösare regler vinterhalvåret då det är mörkt och snö gör det ännu osäkrare att gå på vägen. skrev Christina. Egentligen är väl det en fråga vi verkligen skulle kunna driva, en typisk landsbygdsfråga. Är en bra ide med vinterskjuts tycker jag.

[Pia-Maria Johansson]

Människor ska kunna lita på att våra gemensamma resurser används för allas vårt bästa, att välfärden finns där när vi behöver den.
Rapporter om bristande kvalitet varvas med nyheter om stora vinstuttag från privata välfärdsföretag. Den fria etableringsrätten har gett riskkapitalbolagen fritt fram att slå sig in på den lönsamma marknad som svensk välfärd har blivit. I dag är Sverige i princip det enda land i Europa som oreglerat tillåter vinstuttag från välfärden.
Med inspiration från Norge bör ett system med modellkommuner utformas där fackförbund, politiker och tjänstemän gemensamt utvecklar välfärdstjänsterna och goda arbetsplatser. Detta kan i många fall fungera som ett alternativ till entreprenader och uppsägningar.
På uppdrag av tanke¬smedjan Arena Idé har Ardalan Shekarabi skrivit en rapport om de rättsliga aspekterna av frågan om vinster i välfärden.:
EU-rätten sätter ramarna för den nationella regleringen av offentliga kontrakt inom välfärdssektorn.De offentliga inköpen av välfärdstjänster omfattas emellertid i princip inte av reglerna i EU:s upphandlingsdirektiv, men Sverige har dock på egen hand implementerat stora delar av EU:s upphandlingsdirektiv även vad gäller välfärdstjänster, trots att EU inte kräver detta.
Det finns möjligheter att ställa villkor om avsaknad av vinstsyfte i samband med offentliga inköp av välfärdstjänster. Sådana villkor måste dock formuleras på ett sådant sätt att EU:s grundläggande rättsprinciper, däribland icke-diskrimineringsprincipen, respekteras – det vill säga att utländska aktörer utan vinstsyfte inte får missgynnas i förhållande till inhemska aktörer utan vinstsyfte.
I flera europeiska länder har frågan om reglering av vinster i välfärdsverksamheter lett till konkreta politiska beslut.
I Norge införs ny nationell vinstutdelningsbegränsande lagstiftning inom barnomsorgssektorn från 2013. Denna lagstiftning förbjuder inte vinstutdelningar för enskilda förskolor utan stadgar att sådana verksamheter har rätt till ett rimligt årsresultat. För att förskolans årsresultat ska anses vara rimligt (och därmed möjligt att utdela till ägarna) får enskilda förskolor bland annat inte ha väsentligt lägre personalkostnader än motsvarande kommunala förskolor. Vidare införs ett antal bestämmelser som har till syfte att förhindra enskilda förskolor att kringgå den nya lagstiftningen genom att till exempel betala oskäligt höga hyror till företag inom samma koncern.
I Valenciaregionen i Spanien har vinstutdelning i offentligt finansierad sjukvård reglerats på ett annat sätt. I Alzira sjukvårdsdistrikt, där ett privat konsortium driver sjukvården, har frågan reglerats särskilt i kontraktet där ett tak på vinstutdelningar införts. Taket motsvarar 7,5 procent i internränta. Eventuellt överskridande överskott måste enligt kontraktet återinvesteras i verksamheten.
Det är stora skillnader mellan de olika välfärdstjänsterna och samma modell behöver inte användas i alla verksamhetstyper.
Dessutom bör kommuner och landsting få möjlighet att ställa non-profitkrav vid upphandlingar av välfärdstjänster där man vill gynna ideella aktörer. Det är helt möjligt inom ramen för EU-rätten.
Ardalan Shekarabi (S), jurist och doktorand i upphandlingsrätt vid Uppsala universitet. Har tidigare varit förbundsordförande för SSU och lett den socialdemokratiska kriskommissionen efter valet 2010. På uppdrag av tankesmedjan Arena Idé har han skrivit en rapport om de rättsliga aspekterna av frågan om vinster i välfärden.

Varför ska LPo uppfinna ett eget hjul?

[Anonym]

Sverige har ju haft ett alternativ vinstbegränsade företag men som inte har använts särskilt mycket.

Gällande vinstbegränsade företag hittade jag detta dokument som beskriver hur Storbritannien byggt upp ett system som skapat ett antal företag och har skapat en fond som ska användas för uppbyggnad av företag. För att underlätta för mindre företag att delta vid tex upphandlingar om jag förstod det rätt.
https://www.sektor3.se/wp-content/uploads/2013/01/Den_misslyckade_va%CC%88lfa%CC%88rdsreformen_web.pdf

[Anonym]

Vinterskjuts tror jag skulle kunna vara en bra punkt som många lätt kan ta till sig!
.
Jag skrev i en annan tråd – försvar/hemvärn om en utveckling av begreppet servicepunkt.
Alltså hemvärnspersonal/brandförsvar/polis/distriktssköterska/assistent/ev läkare.
Inställelsetiderna är på tok för långa.
Jag vet ju vilken viktig insats ”hemsystern” gjorde förr vid sjukdom ute på gårdarna. Med kort varsel. Hemtjänsten behöver förändras. Den fungerar inte med det vikariesystem som används. En del människor som ska få hjälp ”glöms bort” och får inga besök. Schemaläggningen är innehåller minimala tidsfördelningar osv. Långa körsträckor även där.
.
En del skulle man nog kunna förbättra genom att decentralisera boenden.Så att ingen som inte vill (eller måste pga svår sjukdom) behöver flytta långt bort från hembygden.
Det finns ju äldre som inte är så sjuka att de får en plats, men som behöver hjälp, ramlar lätt och kanske är ensamma.
Som du skrev Pia-Maria ”äldrevården ska ha olika inriktningar”. Anpassad vård och boende. Och att det är bra med teknikanvändning, men inte sådan som avvecklar mänsklig kontakt.

[Pia-Maria Johansson]

Så här resonerade vi kring välfärd och vinster i välfärden i Luleå:
Gemensamt finansierad välfärd är en viktigt i ett demokratiskt samhälle

• fler barnomsorgsformerna ska användas i kommunerna, både dagmammor, pedagogisk omsorg och förskolor för att matcha olika barn och föräldrars behov.
• Förskolor och skolor på landsbygden ska finnas kvar så länge invånarna upplever att de fyller en funktion, en konsekvensutredning ska alltid göras innan nerläggning i dialog med invånarna.
• Omvänd skolskjuts, vilket innebär att likväl som barn från landsbygden erbjuds plats i staden kan barn från staden erbjudas plats i skolor på landsbygden i kommunen. Även frågan om vinterskjuts bör vi ställa oss positiva till då det är en typiskt landsbygdsfråga.
• Klasserna ska vara mindre i de lägre årskurserna utifrån att barnen här ska ges ett större individuellt stöd än som sker idag för att försäkra att barnen behärskar svenska och matematik. (kommer i sin tur att göra att en del extra resurser kan minska)
• Undervisningen ska även ha tydliga mål och delmål, vi bör här titta på Finland och inte reformera vår skola så mycket och så ofta som vi gör.

Äldreomsorgen

• Landsbygdspartiet oberoende ska vara positiv till teknikutveckling, men ej utveckling som avvecklar mänsklig kontakt.
• Inom omsorgerna vill vi även se en differentierad målgrupp som har olika behov (äldre demenspatienter, demens bland de yngre målgrupperna, LSS omsorgerna, samt traditionellt omsorgsbehov utifrån att krafterna tryter) varför vi i framtiden behöver specialisera personalen inom omsorgerna för att bäst kunna möta olika målgruppers behov.
• Frivilliga insatser inom omsorgerna ska möjliggöras för att komplettera en hög kvalitet, men inte ersätta en hög kvalitet eller personal.
VINSTER I VÄLFÄRDEN
Tjänster i välfärden (sk mjuka tjänster) som är finansierade av skattemedel men som ligger på entreprenad ska ha begränsade vinster vilket kan ske på olika sätt.
Här resonerade vi att vinster i välfärden måste finnas då det är en orsak till att man faktiskt startar eget.
Vi resonerade dock att vi bör ha en miniminivå vad gäller personaltäthet, en garantinivå, där kommunen bör vara måttstocken då det finns koncerner/företagare som drar ner på personal för att göra större vinster vilket inte är ok.Vi vill även kombinera det med ett vinst tak. Här har vi inte satt någon nivå men kan titta på ex Valencia regionen, Italien eller något annat EU land. Det ska inte heller vara ok att i en koncern ta ut ockerhyror varför denna möjlighet bör begränsas för att inte koncerner ”tar igen vinsten på gungorna -det som de tappar på karusellen”
För att gynna hela Sverige vill vi även införa en differentierad skolpeng och patientavgift (listningsavgift). Den differentierade avgiften ska vara olika beroende på zon. (Vi delar alltså in Sverige i zoner) Zonen baserar sig på befolkningsunderlag och storlek på upptagningsområde. Vilket innebär befolkningstätt på liten yta ger mindre peng än på glesbygd.
Däremot måste långsiktighet och trygghet byggas in även för privata leverantörer Investeringar i rörelsen som gynnar kompetens utveckling och därmed bidrar till ökad kvalitet för målgruppen vara möjlig.
Kommunens veto ska även vara baserat på antal leverantörer. Med andra ord finns det redan 2 vårdcentraler i ett område ska kommunen kunna säga nej till en tredje.

Vi diskuterade även vem som ska äga vad gällande skola och vårdcentraler etc. Vi kan se flera dåliga konsekvenser av ex ädelreformen, men dessa frågor lämnade vi, men sa att vi behöver diskutera dem i partiet

[Anonym]

Barn och skola:
Angående betygen – som de är utformade nu så verkar det vara ett stort problem med att kunna sätta betyg i ”förväg”?
Det saknas delmål för terminer och betygssättning vad jag förstår.
Jag fick information från en lärare vid ett utvecklingssamtal att betygen i sjunde klass blir låga eftersom målen är inriktade på vad eleven ska kunna i nionde klass.
Låter väldigt märkligt och svårt för läraren att arbeta med.
Och även för elever att känna sig motiverade och uppleva resultat.
Så klara delmål som kan ligga till grund för årskursbetyg är en viktig punkt.
.
Det jag också sett i lågstadiet är att barn med inlärningssvårigheter inte får tillräckligt med resurser och kommer hopplöst efter. Dessutom blir det mindre tid över för eleverna i genomsnitt. Och frustrerade lärare som vill hjälpa men som inte får tid. Jag tycker ju att extra resurser kan vara en tillgång, men de ska absolut inte vara en ersättning för lärartjänster.

[Anonym]

Hur ser vi på de möjligheter som finns för yrkesutbildning i nära anslutning till nionde årskursen och eventuella lärlingssystem?

Själv anser jag att pratiska inriktningar behövs. Även lärlingssystem.

[Författare]

Inlägg