Svar till: Inkomstskatt

[Anonym]

Att motionen inte kom med var olyckligt eftersom den förmodligen var den viktigaste på Landsbygdsmötet för partiprogrammets nödvändiga förändring och absolut den viktigaste inom ekonomi. Det är svårt att argumentera för att landets rikaste ska kunna klumpa ihop sig och få en lägre skatt. Folk som man träffar reagerar också på detta. En googling på ”nationell inkomstskatt” ger inte en enda relevant träff. Trots att jag är beläst på nätet har jag aldrig sett något om detta från någon makthavare. Detta är sånt som jag reagerar på direkt.
.
Frågan har varit befogad under tiotals år. Redan 2001 hade den fritänkande och besvärliga moderata nationalekonomen och riksdagsledamoten (nu före detta) Anne-Marie Pålsson ett genomtänkt förslag med en nationell inkomstskatt med ett högt grundavdrag per person i hushållet och med en platt skatt därutöver. Tanken var mindre rundgång med pengar, mindre barnbidrag och andra bidrag, mer incitamentet för arbete i låga och höga inkomstskikt och en viss likhet mellan skatt på arbete och kapital. Pålsson kallade detta skatt efter bärkraft, vilket är gammal socialdemokratiskt retorik. Pålsson struntade fullständigt i landsbygden. Trots en omfattande konsekvensbeskrivning nämns inte ett ord om att det nuvarande systemets kraftiga diskriminering av landsbygden.
.
https://www.timbro.se/bokhandel/pdf/75664941.pdf
.
Nästa steg, oavsett hur den nationella inkomstkatten är utformad med grad av ”platthet” och annat, är en överföring av medel från ”skatteverket” till kommun och landsting efter någon slags modell, vilket i princip sker idag inom kostnadsutjämningen. I denna bör alla relevanta statliga kostnader inkluderas. Stockholms kommun med 9 procent av befolkningen kanske står för 30 procent av rättsväsendets kostnader (40 miljarder) och för 70 procent av den statligt betalda konsumtionen av finkultur. Fram till 60-talet var polisen och en stor del av rättsväsendet en kommunal verksamhet, vilket gjorde subventionen av Stockholm mindre. Så här är det fortfarande på andra håll i världen. Regelbundet och mycket från Centern diskuteras en svensk återkommunalisering av polisen och då med utgångspunkt om effektivitet. Inte heller här brukar landsbygdens diskriminering nämnas. Även statliga subventioner av Stockholms infrastruktur av bland annat stockholmarna extrema pendlande bör skickas vidare till kommunerna. Men enklaste är kanske att gränsen görs tydlig och att de betalar sitt eget direkt med fakturan.
.
Av geografiska skäl är vissa kommunala kostnader högre i glesbygd. Det kan vara skolskjutsar, bilresor med hemtjänst och annat och det är förhållandevis små pengar i kostnadsutjämningen. Ett system med en nationell inkomstskatt bör enligt min mening inte inkludera dessa. Tänk vad som händer om det drivs extremt så att en kommun med mycket snö och kyla ska ha extra pengar till väghållning och uppvärmning av fastigheter. De som väljer att bo ett visst ställe i naturen med allt vad det innebär, både individuellt och som kommunalt kollektiv, bör helt enkelt betala för detta. Man kan alltså inte tala någon rätt att bo på landet, eller någon rättvisa inom kostnader. Det är också administrativt enklare och lättare att förstå utan geografiska parametrar.
.
Av demografiska skäl finns likande kostnadsskillnader mellan kommuner och landsting. Skolungdomar och de allra äldsta är dyra kommunala grupper. När befolkningen flyttar blir vissa kommuner vinnare och andra förlorare och det är ett skäl att ta med demografin. Kommunens intäkter sätts alltså efter en modell och inte efter verkliga kostnader. Kommunen har precis som idag frihet att spendera pengarna, vilket på vanligt sätt blir en lokal politisk fråga.
.
I princip skulle en kommun eller ett landsting kunna dela ut ett överskott som ett aktiebolag. För att få verksamheten att gå runt måste Stockholms kommun beskatta sina invånare extra. En typisk landsbygdskommun med 5 kr högre inkomstskatt än Stockholm idag får kanske en 5-8 kr lägre inkomstskatt. Spelplanen blir utjämnad till landsbygdens fördel. Rika personer i Fjollträsk kanske flyttar ut på landsbygden för att slippa skatt. Och på liknande sätt som när huvudkontoren flyttar utomlands så kan verksamhet följa med i nästa steg.
.
Olika bränsleskatter, olika momssatser och olika arbetsgivaravgifter med syfte att förbättra för landsbygden ger oönskade effekter, mer administration och krångel och kan till och med vara bortom det genomförbara. Det enda vettiga är att ge sig på grundsystemet och dess diskriminering v landsbygden. Att regionalt beskatta naturresurser och kraftverk är av liknande skäl olämpligt och skulle splittra landet på fel sätt.